Bakgrund
2016 fick jag förtroendet att hålla i ett projekt som handlade om att komma till rätta med bristande samtalsstruktur och metodik vid vårdrådgivning på telefon. 
Projektet startade med en djupintervju med nyckelpersoner och en kartläggning av 143 rådgivningssjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med vårdsamtal på telefon. Därefter sattes en arbetsgrupp samman vars uppgift var att ta fram en ny samtalsmodell. Vår utgångspunkt var rådgivningssköterskans behov. Det är deras arbetsredskap.                                                                    Kartläggningen visade på önskan om en samtalsmodell som skulle vara lätt att implementera i rådgivningssamtalet, kännas naturlig och innehålla en terminologi som sjuksköterskor känner igen sig i. Vidare skulle kända risker med vårdrådgivning på telefon ”täppas till”.
Högst betydelse för sjuksköterskorna var att en ny samtalsmodell skulle vara lätt att implementera i det direkta rådgivningssamtalet. Därför sattes stort fokus på att ge utrymme för naturliga samtal samtidigt som modellen tydligt visar var i samtalet som sjuksköterskan aktivt tar vid och leder undersökningen framåt. Det möjliggjordes genom att dela in modellen i två stora fält. Vårdsökandes del och sjuksköterskans arbetsdel. Denna indelning innebär att modellen har två fält men tre delar. Delarna är - Att lyssna för att förstå, att undersöka ställa frågor för att få veta mer och att lämna råd på ett medicinskt säkert sätt.                                                                                                                Resultatet blev en ny samtalsmodell LUR som är en akronym för Lyssna-Undersök-Rådge.
Kortfattat har LUR utformats för att undvika följande  identifierade problemområden:
•         Svårigheter att implementera en modell naturligt i samtalet
•         Sjuksköterskan avbryter vårdsökande
•         Sjuksköterskan blir avbruten av vårdsökande
•         Förstärka den medicinsk säkerheten genom obligatoriska bakgrundsfrågor
           och avslut med  säkerhetsinformation
Resultat utvärdering LUR 2018
Målet med att ta fram en ny samtalsmetod var att skapa en pedagogiskt enklare modell utan att tappa i säkerhet. Metoden skulle vara enkel att förstå, lära och implementera i det direkta rådgivningssamtalet.
Utifrån enkät med fasta svarsalternativ och tolkning av öppna svar kunde resultatet infogas under nedanstående två kategorier. Naturligt-ett mellanmänskligt möte och Kunnande-kunskap 
Naturligt – ett mellanmänskligt möte
Att metoden skulle vara enkel att implementera i samtalet var viktigt och här svarade övervägande (101 av 104) att det var lätt eller oftast lätt att infoga LUR i samtalet vilket får tolkas som att det i de allra flesta vårdsamtal fungerar väl att använda LUR. I den tidigare kartläggningen av dåvarande samtalsmetod svarade 22/99 ja på påståendet ”XX faser är lätta att infoga i samtalet” medan 41/101 i LUR undersökningen svarar med ett rakt ja på samma påstående. Det är nästan en fördubbling, samtidigt är det viktigt att påpeka att studierna inte går att jämföra på ett säkert sätt, men troligen pekar svaret mot en förbättring. I de öppna svaren, underkategori naturligt och mellanmänskligt samspel, uppger en svarande att LUR oftast hjälper hen i sin bedömning av den vårdsökande samtidigt som hen har en oro att hen genom metoden ska uppfattas som opersonlig. Vinsten med upplevd ökad säkerhet genom att använda LUR övervägde dock. Stressade och oroliga vårdsökande kunde också försvåra samspelet. Sammanfattningsvis utifrån lämnade enkätsvar och öppna reflektioner så tolkas LUR som en metod som är naturlig och underlättar sjuksköterskans mål med att nå ett medmänskligt möte med den inringande, ”att inte uppfattas som en robot”. Det var också ett av de mål som ställdes på en ny metod. Ingen ökning av avvikelseärenden sedan införandet av LUR har enligt muntlig uppgift noterats.
Kunnande-kunskap
Nästa krav på metoden var att den skulle vara lätt att lära in vilket var angeläget både utifrån ett arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv. Lång tid i träning innan resultat nås är både kostsamt och tålamodsprövande. Av 109 svarande uppgav 106 att de använder LUR som sitt arbetsverktyg och att metoden är lätt att lära in. Så gott som alla uppger att de får den träning i metoden de behöver och att de känner sig säkra på LUR:s tre delar. I de öppna svaren framkommer ett svar som behöver belysas. Det handlar om att sammanfattningarna i LUR är borttagna. Om det är en spridd uppfattning eller en enskild går inte att uttala sig om men belyser ändå ett viktigt område som måste bemötas med kunskap. Sammanfattningarna är kvar och är en viktig del i metoden. Att de tolkas som borttagna kan bero på att LUR istället använder ordet återberätta som har samma betydelse och har valts för att förenkla förståelsen av metoden. I samtalshandledning och utbildning föreslås därför ett förtydligande om att all professionell dialog innefattar sammanfattningar/återberättande och att det är en viktig del för att undvika missförstånd och ger tydlighet i samtalet. Lägst resultat i denna kartläggning fick fråga 10 där 11 av 101 svarande uppgav att det tog längre tid i samtal då de använde samtalsmodellen LUR. Samtidigt så utgör det knappt 10 % av de svarande. I den tidigare kartläggningen av då vald samtalsmetod uppgav 20 % att metoden förlängde samtalstiden och 38 % att den förlängdes ibland. Ett resultat som kan tolkas till LUR:s fördel.
 
Vill du veta mer. Kontakta mig.